könsroller i stressbegreppet

Jag får ofta frågan om könsroller isamband med stress och om den finns och vad som skiljer.

Självklart finns det könsroller i stressen. Bara frågan i sig om att det främst är kvinnor som lider av utmattningsdepressioner blir ju en könsfråga. Det finns många aspekter att ta hänsyn till för att på ett korekt sätt belysa detta. men jag tänkte ta upp ett par saker. Om jag letar efter ett enda ord som hör till stressen så kommer jag till ordet vanmakt, Ska försöka mig på en liten målande beskrivning om ordet. Du är ute och i din bil, du har full kontroll på allting du lutar dig tillbaka och njuter av musiken som stömmar ut ur radion. Plötsligt sker det yttre händelser som du inte hade räknat med en älg kliver upp på vägen, på tusendels sekund har alla dina sinnen skärps för att hantera situationen du väjer undan och känner att du håller på att bemästra situationen, plötsligt dyker det upp en bil ur kurvan rakt framför dig. du blir nu ännu mer skärp och väjer igen, men nu släpper hjulen och bilen börjar snurra rund. hur du än styr kan du inte längre påverka situationen. du känner vanmakt. Hur reagerar du? En del blir skärrade, rädda och vill vbara därifrån, en del blir förbannade och vill få tag i chafören i den andre bilen, (det var ju dens fel att du tappade kontrollen) eller? en del blir palaryserade och har svårt att släppa ratten. Detta är våra vanliga sätt att reagera på hotsituationen. Men tänk dig nu att den här känslan av vanmakt blir långvarig och dagligen återkommande. Hur reagerar du då? Här finns en psykologisk term vi kallar inlärd hjälplöshet. hur vi än försöker leder det inte till någonting så till slut ger vi upp och blir appatiska det vi kallar utmattningsdepression. jag upplever ingen möjlighet att kunna påverka min livssituation. Jo jag ska nu komma till saken. för här reagerar ofta män annorlunda på känslan av vanmakt och vi vill ju inte blåtta vår sårbarhet, så män reagerar ofta med ilska och aggression. män blir utåtagerande skäller och är förbannade på allt o alla runt omkring. rinner bägaren över kan det till och med leda till handgriplighet. Detta är ingen fullständig sanning, för det fins kvinnor som reagerar med aggresivitet och män som blir utbrända. Kvinnor står för ca 80% av utmattningsdepressionerna, män för 80% av våld och misshandel. Självfallet är inte all aggression kopplad till stress men kanske mer än vi trott. I vilket fall som helst kan jag konstatera att båda delarna också bottnar sig i brist på självkänsla. utmattningsdepression är acceptabelt och du blir sjukskriven för det. våld är ej acceptabelt och leder till böter och i värsta fall fängelse.

Den andra biten är fördelningen på det obetalda arbetet i hemmet. Här har en stark polistisk vind blåst om att det är männens fel och att de måste ta en större del av arbetet. Jag har upplevt åtskilliga fall där mannen tagit sin del och ofta mer än så, men fortfarande är det kvinnan som blir utbränd. Så då handlar det inte längre om hur mycket man gör. man blir inte utbränd för att man gör för mycket, utan handlar oftare om hur man ser på saken. I detta fall med det obetalda arbetet tar ofta kvinnan på sig rollen att vara "logistikchef" och har fortfarande kontrollen på allt. ringer och kollar att mannen inte glömt handla, hämta barnen eller svärmors födelsedag. Män kan släppa kontrollen och tänka det löser sig, för det finns ju någon annan som påminner mig om han skulle glömma. Så kanske är det så att kvinnan måste släppa kontrollen och därmed ansvaret för de sysslor som inte är hennes. Här brukar jag få svaret, "det skulle aldrig fungera jag provade en gång och då glömde min man ungarna på dagis" Det tar tid att förändra, det funkar inte för att man provar en gång, Vi lär oss av konsekvenser, så låt männen få ta sina egna konsekvenser (Nu säger jag män, men självklart är det precis tvärt om ibland)

Riskbruk

Ser idag att man i en av de stora nättidningarna rekomenderar dagligt bruk av Treo för att det enligt en studie ska motverka att man får cancer. Detta gör mig lite förbaskad, då det enligt studien skulle vara acetylsalisylsyra som är den verksamma substansen. denna substans finns lika väl i bamyl och är mer skonsam mot kroppen om man nu överhuvudtaget ska tillföra kroppen kemikalier "uti fall att" Det få känner till är att dagligt bruk av treo kan skapa ett beroende. Ett otroligt svårt beroende att ta sig ur. Jag har genom åren hjälpt många att bli av med sitt treoberoende och jag har sett vilka oerhörda effekter treon kan ha på våra kongnitiva förmågor. Treo innerhåller förvisso acetylsalisylsyra, men tänk dig för innan du följer denna uppmaning. Det är ett val du gör. Kanske minskar du risken för cancer något med ökad risk för kognitiva störningar eller behåller du din hjärna skarp och klar för att på andra sätt hålla dig frisk länge. Vill bara tillägga att Treo är ett utmärkt preparat för det den är till för och vid tillfälligt användande.

SIV en god väninna!

Jag får ofta frågan om det alltid är så bra att bara glömma det som varit och fokusera framåt. Självklart inte, men när vi börjar älta saker som skett och det bara dränerar vår energi är det kanske dags att släppa det och fokusera på vad du vill med framtiden, för det som skett kan vi ändå inte ändra på bara förhålla oss till det på ett sätt där vi tar lärdom av det för att kunna välja annan strategi i framtiden. Jag brukar prata om 80/20 regeln, där det räcker att lägga 20% fokus på det som varit för att dra lärdomar inför framtiden. Sen 80% fokus på vad vi vill med våra liv. Genom att förhålla mig till detta får jag en ökad känsla av kontroll då jag själv i stor grad kan påverka min framtid och vad jag vill vara med om.

Hur gör jag då för att kunna släppa gamla oförätter?

Jag brukar ge mina kursdeltagare en ny väninna som dom kan ta i handen när så behövs. Denna kvinna heter SIV och betyder i detta fall ”Skit I Vilket” Låt mig förklara. Du kan utifrån varje situation du befinner dig tänka på två alternativ. 1 kan jag påverka denna situation. 2 Kan jag möjligen undvika situationen. Vi kan då komma fram till att jag faktiskt kan påverka och göra något åt min situation oftare än vad jag trott. Men de fall det ligger utanför min kontroll kan jag fundera på att undvika det. Ibland är det så att jag varken kan påverka eller undvika det som sker. Däremot kan jag alltid omtolka min situation se det ur ett annat perspektiv. (kan det vara på ett annat sätt) Jag brukar säga att bli advokat över dina tankar, för då måste du leta efter bevis på att de är sanna. Men i stunder då jag reagerat i affekt. Blivit sårad, ledsen eller arg har vår hjärna svårt att tänka i andra banor. Här kan du ta SIV i handen och ”skita i vilket” (släpp det och gå vidare) Ställ dig frågorna, Hur viktigt är det för min framtid att jag ältar detta? Kommer jag ha någon nytta av att älta denna oförätt. Oftast inte. Så när vi tänker att jag skiter i detta så går vi ur vår affekt och kan många gånger skratta åt eländet och då får hjärnan tillgång till alla våra kognitiva funktioner och vi kan omtolka det som skett. Så 1 kan du påverka det? 2 Kan du undvika det, eller 3 kan du omtolka. Annars skit i det och gå vidare med vad som är viktigt i ditt liv.

Tack för maten!

Tack för maten!

Det är brukligt att tacka för maten, men hur mycket menar vi med det av hela hjärtat. Något vi säger slentrianmässigt utan att tänka efter för att sen hasta iväg till något annat vi skulle kunna vara tacksam över.

Jag har ikväll fått avnjuta en kräft- o räksoppa som kanske till och med är få förunnat i Sverige, till det dessutom ett glas gott vin.  Jag känner nu en otrolig tacksamhet att just jag fick möjligheten att smaka denna goda rätt. Det påminner mig om en studie från USA där man delade in folk i två grupper. Varav den ena gruppen fick skriva en tacksamhetslista varje dag. Efter några veckor visade det sig att gruppen som skrivit tacksamhetslistor hade förbättrat sitt immunförsvar, och utöver det upplevde de världen som fredligare och hade en klart bättre tro om en bättre framtid, de kunde dessutom se mer positivt i alla situationer. Så hur vi väljer att tolka världen runt omkring oss bestämmer också hur vi mår. Vill referera till ett citat lag läste hos en av mina vänner på FB här om dagen. ”Jag var ledsen över mina slitna skor tills jag såg en person utan fötter” Med andra ord kan vi alltid vara tacksamma för någonting om vi lyfter blicken från vår eget tänkande och ser omgivningen.

Så jag skulle nu vilja utmana er som läser detta att börja skriva en tacksamhetsbok några minuter varje dag.

Härliga hälsningar Patrik

Hänsyn i en annan belysning.

Något vi gärna kräver men har svårt att se våra egen del i. Här menar vi att vi vill bli respekterade för våra åsikter eller ur vår situation. Ibland av att vilja bli särbehandlad för att slippa ansvar eller vinna fördel. När jag tittar i Nationalencyklopedin står det ”medvetenhet om vikten om måttfullt uppträdande i syfte att inte skada eller störa omgivningen ofta innebärande att man i viss mån eftersätter egna intressen.

Har funderat på ordet Hänsyn ur ett annat perspektiv. Om nu hän kommer från det gamla ordet hän -Att vara på någon annan plats. I Nationalencyklopedin står det under hän ” bort: - mot ett avlägset mål”

Tittar man på ord som hängiven, hänförd eller hänförelse handlar alla om att vara i ett annat tillstånd (hon var helt hänförd av musiken)

Ur detta perspektiv blir hänsyn att försöka sätta sig in i en annan människas perspektiv och föröka förstå dens agerande utifrån dennes synvinkel. Helt enkelt att gå bortom tänkandet om oss själva. Att visa hänsyn blir då inte bara ett agerande utan ett djupare medvetande om andra personers känslor och tänkande.

Så för mig blir den givna frågan ”kan det vara på ett annat sätt eller hur skulle jag tänka om jag var i dennes kläder? Är det inte så att vi närmat oss empatin och ordet får sitt rätta värde. Konsten att sätta sig in i hur någon annan tänker å då kommer vi osökt till det jag ofta förespråkar och det är vikten av att lyssna. ”Jag vill förstå hur du menar”

Möjligheter

Godmorgon! Idag vaknar jag upp på ett hotell i Budapest. Glad o tacksam över att jag har möjlighet att kunna resa och få upptäcka ny saker. Undrar hur många nya synapser min hjärna kommer att få under denna veckan. Men jag börjar med dagen idag. Den är full av möjligheter så nu är det bara för mig att gå ut och skörda dem.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Studie av Tacksamhet

Man gjorde för en tid sedan en studie i USA där man delade in folk i två grupper. Den ena gruppen fick i uppgift att varje dag i 10 veckor skriva ner fem saker de var tacksamma för. Den andra gruppen fick i uppgift att skiva ner fem saker som hade krånglat för dem under dagen. Efter de 10 veckorna visade det sig att tacksamhetsgruppen kände sig mer nöjda med sina liv, de var mer optimistiska och såg mer möjligheter, de var också 25% mer lyckliga än krångelgruppen. Detta höll även i sig 6 månader senare när man följde upp grupperna. En annan studie från USA visade att de som var nöjda, tacksamma och därmed mer optimistiska levde hela 7,4 år längre de som allmänt är pessimistiska. Så börja skriv tacksamhetsdagbok redan idag.

Vattendroppe

Jag gillade den här bilden med vattendroppar. En vattendroppe gör sällan någon skillnad, men kan vara enormt vacker att studera. Men många tillsammans utgör dom den flod vi så väl behöver för vår överlevnad. Detta får mig att tänka på att vara glad och tacksam över alla de små vattendroppar vi möter i livet. Vilka är vattendropparna som förgyllt din dag idag och som du kan känna tacksamhet för?

Välkommen

Tack hjärna är en blogg för att belysa hur tacksamma vi ska vara för vår hjärna och vilken utvecklingspotential den har. Idag pratar forskningen mycket om hjärnans plastisitet, hur föränderlig den är och hur nya funktioner kan uppstå på nya ställen om vi får en skada i ett område. Bland annat har man sett att hjärnan bildar nya synapser om vi gör något nytt. Redan efter två timmar efter att vi testat att göra en ny sak kan vi rönka och se dessa synapser. Bloggen kommer också att belysa hur mycket vi har att vara tacksamma för. Andra områden jag kommer att belysa är vår personliga utveckling och mental träning.